Dag 1 och 2 – Snälltåget till Berlin, och vidare till Leipzig och Tjeckien.
Tågluffar-/Interrailkort köpte jag på rean, och aktiverade i början av sommaren, och det är en hel process.
Dag ett gjorde jag genom att bli skjutsad med till tågstationen av föräldrarna med min ryggsäck och portfölj, för att ta mig genom Europa. Italien var planen, men där hade det i juni blivit så varmt. Ersättningsbuss fick jag reda på stationen, till Eskilstuna. Sedan hann jag till bytet där, till Norrköping, för att väl där komma på ett stekhett Snälltåg. Sedan stannade tåget i något Sävsjö och alla gick ut på perrongen.
Väl framme i Berlin gick det i tid, efter omkopplingar i Malmö till nattåg, och inlastning i hytt. Men någon snarkade, så jag satt uppe en del av natten. Dessutom var det trånga bäddar och liggvagnskupéer. Då passade jag på att gå till lönnkrog i en annan vagn, där man lite dolt kunde köpa frukost ungefär.
Brandenburger Tor, i Berlin. Detta var en övergång, eller gränspassage mellan Västberlin och Östberlin, eller Östsidan innan Tysklands återförening runt år 1990.
Väl framme på tågstationen Berlin-Gesundbrunnen blev det S-bahn, en sorts tunnelbana, som ingick i Interrail-kortet. Först bara inmundigande av frukost, med en mystisk man vid samma bord, på ett ställe på stationen. Sedan såg jag Brandenburger Tor, men fick undvika förintelsemonumentet i närheten, på grund av för tung packning. För jag skulle ju till en annan station, för vidare färd mot Leipzig. Denna gång med ICE-tåg, som är ett sorts snabbtåg.
På den nya stationen fick man äta lite igen, för att stå sig, plus ta sig emellan med tunnelbanan. Väl ombord på tåget blev jag flyttad till 2:a klass där jag hörde hemma, då jag bara hade köpt 2:a klass Interrail-kort.
Nikolaikirche i Leipzig, där demonstrationerna började, åtminstone för ett fritt Östtyskland (DDR), och ett enat Tyskland.
Väl framme i Leipzig blev det besök vid Nikolaikirche, och korsande av gatan, med den obligatoriska spårvagnen i dessa städer. Plus nu hade Currywursten öppnat, och det fanns en lokal bakelse med jordgubb på wienerbröd, och även glass. Det gällde ju att stå sig, för nu började den riktiga tågluffen. Det finns nämligen mycket räls här, plus i norra Tjeckien, där jag hade bokat hotell.
”Currywurst-kiosk” i centrala Berlin, där man köper denna korv eller slicead bratwurst med en curryketchup, eller sås, och en fralla (”brötchen”) eller pommes frites.
Sedan åkte jag med ett överfullt tåg till Gera, en ny stad som jag inte hade hört talats om. Här blev det stopp, men konduktören släppte på mig på ett senare tåg, då jag sade att jag skulle på ett tåg tidigare, plus att jag hade bokat hotell i Plzen/Pilsen. Vad är egentligen en tågluff utan stress? Sedan var ju tåget försenat också, och här blev man avkastad längs en perrong, och skulle med nästa tåg mot Tjeckien. Där blev det till slut blev en öl på hotellet.
Sedan fick jag hjälp av en tjomme där uppe i ”Sudetiska bergen” (Erzgebirge), som sade att man faktiskt kunde lämna in packningen på ett ställe på stationen i Prag dagen därpå, för att kunna se mer. Denna del av Tjeckien runt Cheb och Marianske Lazne, där jag bytte tåg är också vacker. Med sina böljande berg, ”Dracula-slott”, tydligen varma källor och sandstensklippor. På tyska sidan gick tåget längs floden Elster, där tydligen fläderblomsträden växte, och blommande slokade ner i floden.
